Dubbel föräldraledighet,”pappadagarna” och kvinnans möjlighet att bygga upp ett autonomt ”JAG”

20 juli, 2012 § Lämna en kommentar

Frågan om ”dubbel föräldraledighet” har under en längre tid upptagit mina tankar. Jag vet inte exakt när jag började fokusera på den, den har helt enkelt gradvis vuxit fram för mig. Att båda föräldrar är lediga under den första tiden när ett barn föds, samtidigt, borde vara en självklarhet idag. Den första tiden för barnet handlar om den första anknytning som båda föräldrar borde vara en självklar del av. Det känns nästan lite overkligt att tänka att det bara är en av föräldrarna som skulle ta emot allt denna hunger, nyfikenhet, allt det enorma och stora som inom ett år kommer att ställa sig på sina egna fötter. Vi vet idag att barnet inte är ett oskrivet blad som föds fram!

Jag gjorde precis som jag brukar göra, började söka efter kunskap (fakta), dels ang frågan om föräldraledighet men även annan kunskap. Och här och nu när jag skriver dessa rader blir jag plötsligt medveten om Ingrid Elams bok ”Jag. En fiktion” som gavs ut under våren 2012 och alla recensioner jag har läst om den. (Har tyvärr inte hunnit läsa boken än.) Jag minns även en intervju i DN med författaren genomförd av Julia Svensson.

Du skriver att det kostar mer för kvinnliga författare att skapa ett ”jag”. Medan manliga i större utsträckning står på varandras axlar.

Manliga författare har lättare att konstruera ett självklarare jag eftersom de har så många starka föregångare att inspireras av. Kvinnliga författare måste förhålla sig till andras ofta objektifierande blick på kvinnan, hon måste avvisa olika kvinnoroller innan hon kan bygga ett jag. Att vara kvinna och skapande subjekt är ingen lätt sak, om man ser tillbaka på historien.

Det är citatet ”hon måste avvisa olika kvinnoroller innan hon kan bygga ett jag” som jag kom att tänka på. Det står där i texten svart på vitt, visserligen inget nytt, men redan när jag kom att tänka på det började citatet liksom sprida sig för mig mycket snabbt även till andra områden där, jag vet, kvinnor är tvungna att säga upp/avvisa delar av sig själva för att passa in i ett uppstramat ”jag” som står för någon slags modell. Många av er känner säkert igen denna modell själva. Jag själv har erfarenhet från den akademiska världen där det inte sällan händer att kvinnor får välja mellan karriär eller familj/relation för att passa in i denna modell. Däremot, för män, verkar relationen ingå i denna modell. Hur är detta möjligt?

Nästan hela våren har jag tänkt fram och tillbaka kring frågan om ett fungerande ”jag” för män och kvinnor och hur det kan uppnås för att kunna få ihop olika pusselbitar; arbete (karriär), familj-barn-relationer etc, etc. Jag är medveten om att jag gjorde ett ganska stort hopp i denna text men kommer åter till frågan ovan om att pussla ihop vardagslivet och att det verkar vara svårare för kvinnor att få ihop det jämfört med män. Hur mycket jag än tänkte och försökte reda ut vad som är vad kom jag hela tiden tillbaka till småbarnstiden och skillnader/likheter mellan hur starten i en småbarnsfamilj ser ut för män resp kvinnor och att den kanske skulle kunna se annorlunda ut även för barnen om papporna skulle ha möjlighet att tillbringa lika mycket tid med sina barn som mammorna gör idag.

Vi har idag i Sverige 10 s k ”pappadagar”, (Obs! terminologi!) i samband med barnets födelse. (Jag själv tycker att dessa dagar borde heta något annat.) Sedan finns det två månader som är avsedda för vardera föräldern, hur resten av föräldraledigheten fördelas bestäms av föräldrarna själva. Det nya är ”dubbel föräldraledighet”, båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår.

Igår såg jag på Twitter att Birgitta Ohlsson skrivit i italienska La Stampa om behovet av jämställdhetsreformer i Europa, ex att länder avskaffar sambeskattningen. Jag skickade frågan om dubbel föräldraförsäkring direkt till Birgitta och ganska snart fick jag veta att denna föräldraförsäkring gäller redan fr o m 1 januari 2012 trots att det förekommer uppgifter på nätet om att den skulle komma igång först fr o m januari 2013. Det här är alltså en början i rätt riktning inte bara för föräldrarnas bästa utan framför allt för barnets bästa. Idag ser det alltså ut så här för en förälder: 10 dagar (pappadagar!) + 30 dagar (samtidig föräldraledighet) + 2 månader (som är öronmärkta för varje förälder) +12 månader där föräldrarna själva avgör vem som skall vara hemma. Och vi vet också hur det fortfarande ser ut i dagens samhälle ang föräldraledighet och vem som tar ut de flesta dagar av den. Jag själv, med långt avstånd till min egen tid med små barn, kan tänka mig att de flesta kvinnor i min ålder, vi som liksom har facit i handen, ser den stora obalansen i frågan ovan. Obalansen som finns där än idag, vars konsekvenser får vi betala för först många år senare.

Jag har tagit del av vad forskningen säger om föräldrarna och deras syn på bl a barntillsyn, arbete, karriär, hemmet. Ni får bedöma själva. Jag själv mådde lite dåligt, kanske retroaktivt, medan jag tog in all denna kunskap, trots att den inte var helt ny. Om jag vore småbarnsmamma idag och medveten om de forskningsresultat som följer skulle jag kanske inte sitta här och skriva denna blogg. Men jag har redan hunnit ångra vad jag sa i förra meningen för min blogg är mycket viktigt för mig och hoppas även för er som läser den!! Ja, jag skulle ha skrivit i min blogg i vilket fall som helst.

Jag läser en artikel av Michelle Moon från California State University, som publicerades i Journal of Applied Social Psychology, 2012, 42, 2, sid 308-319, “Self and Vested Interests: Predictors of Fathers’ Views of Child Care”. (Tyvärr är artikeln inte allmänt tillgänglig utan kräver prenumeration ex via ett universitetsbibliotek.)

Många av de tidiga studier som var designade för att utvärdera påverkan av barntillsyn var helt beroende av mödrarnas rapportering/skattningar utan att ta hänsyn till hur dessa eventuellt påverkades av mammans personliga behov och egenintresse. (Vad trodde forskarna som konstruerade frågeställningar? Hade inte mammorna några personliga behov, eget intresse? Min egen anmärkning!)

Forskningen visar också att mammans tillfredställelse med sitt arbete predicerade hennes barns fungerande på dagis och mödrarna med en positiv arbetsmotivation upplevde sina barn mer positivt.

Eftersom mödrarna idag arbetar i större utsträckning jämfört med tidigare ökar även pappornas delaktighet i barntillsynsrelaterade roller. Mängden tid papporna spenderar med sina barn har ökat. Den vetenskapliga litteraturen visar på att dessa förändrade roller har en positiv påverkan på barnen. Pappornas delaktighet är bl a relaterad till en positiv påverkan på kognitiv utveckling, akademisk prestation men även andra positiva psykologiska resultat. Alltså, pappans ökade delaktighet reflekterar en investering i barnen och medför att likt mammornas skulle/borde även pappornas syn på barntillsyn kunna reflektera de egna personliga behoven och egenintresse.

Forskningen om den påverkan egenintresse och förvärvat intresse har på relationen mellan värderingar (attityder) och beteende visar att när ett betydelsefullt resultat upplevs av en person är egenintresse eller förvärvat intresse relaterat till personens beteende. Alltså, en individ där egenintresse är inblandat ses som en s k ”motiverad taktiker” med den egna personliga inblandningen som påverkar hans/hennes beteende. Pappornas roll som ”motiverad taktiker” föreslås som viktig att undersöka när man försöker förstå de beslut de kan göra som eventuellt också kan påverka deras barns tillsyn .

I en annan studie undersöktes mödrarnas tro/syn på påverkan av tillsyn í hemmet med sin mor eller någon annan. De skattade barntillsyn utanför hemmet mera negativt om de själva var hemma med barnen och tvärtom de mödrar som hade barntillsyn ordnad utanför hemmet skattade den mera positivt.

I en relaterad undersökning studerade man vilka konsekvenser mödrarnas förvärvsarbete hade på barnen. Det visade sig att mödrarnas behov och egenskaper var relaterade till deras egna upplevelser av barntillsyn. Mammorna som stannade hemma på heltid med sina barn rapporterade flera nackdelar och färre fördelar med barntillsyn jämfört med mödrar som arbetade på heltid utanför hemmet.

I en tidigare studie (2002) har Moon funnit att mödrar med en traditionell syn rapporterade färre fördelar, mera oro och större nackdelar vad gäller barntillsyn utanför hemmet jämfört med icke traditionella mödrar. Dessa mödrar rapporterade också mera oro och skattade den påverkan barntillsyn utanför hemmet hade mera negativt jämfört med mödrar som arbetade utanför hemmet. Icke traditionella mödrar rapporterade mera fördelar med barntillsyn utanför hemmet, upplevde den mer positivt och rapporterade mindre oro över att ha barntillsyn utanför hemmet.

Först många år senare undersöker Moon om fädernas personliga egenintresse, finansiella behov, vikten av den egna karriären, upplevelsen av sina fruars karriär och deras traditionella/icke traditionella könsroller kommer att påverka deras egna utvärderingar av fördelar/ nackdelar ang påverkan av barntillsyn.

Det har visat sig att fädernas egenintresse och förvärvade intresse var förutsägande för deras egen rapportering av fördelar/ nackdelar av barntillsyn. Fäderna som rapporterade hög nivå av finansiella behov rapporterade mera fördelar och mindre nackdelar av barntillsyn jämfört med fäder med mindre finansiella behov. Fäder med en stark anknytning till sin egen karriär var positivt relaterade till rapporter om större fördelar av barntillsyn jämfört med fäder som hade svagare band till sin egen karriär. Fäder med mera traditionella könsroller rapporterade färre fördelar och mera nackdelar av barntillsyn jämfört med fäder med mindre traditionella könsroller. Dessa rapporterade mera fördelar och mindre nackdelar. Resultaten visar inte att fädernas egen- och förvärvat intresse bidrog till rapportering av oro över att lämna sina barn i tillsyn utanför hemmet. Fädernas rapportering av negativ påverkan av barntillsyn var också begränsad. Bara de traditionella könsrollsattityderna predicerade fädernas rapportering av mera negativa effekter av barntillsyn på sina barn. Fäder med mindre traditionella könsroller rapporterade färre negativa effekter av barntillsyn på sina barn.

Man kan sammanfatta med att säga att både egenintresse och förvärvat intresse predicerar hur föräldrarna upplever barntillsyn. Mödrarnas och fädernas egen- och förvärvat intresse predicerar fördelar och, i mindre utsträckning, nackdelar med barntillsyn utanför hemmet.

Vad kan man säga mera? Forskningsresultaten talar för sig själva. Nöjda föräldrar ger nöjda barn, åtminstone hur föräldrarna ser dem.  Men hur lätt är det inte att falla tillbaka till det ”som det alltid har varit” även om vi idag vet (ser) att brister, uppoffringar och kostnader är alldeles för stora för att kunna fortsätta ”som det alltid har varit”. En månad av dubbel föräldraförsäkring (gäller fr o m 1 januari 2012) är en bra början men räcker absolut inte för att den andra föräldern ska ta en egen plats (sätta rot för framtidens JAG) i den livsviktiga första anknytningen hos sitt eget barn! Och som forskningen ovan visar, pappan är livsviktig för sina barn!

Om vi börjar tidigt kan vi kanske tidigare få ihop ett välfungerande ”JAG” och inte behöva avsäga oss/tappa kontakt med delar av oss själva, kvinnorna med arbetslivet, män med sina barn, bara för att vi fortfarande idag börjar så in i skogen ojämnt när ett barn föds in i världen. Jaget kan vara fiktivt i litteraturen men inte hos den som skriver den. Våra barn är verkliga, barntillsyn är verklig, så är även föräldrarnas ansvar för den! Så låt oss visa spår av båda föräldrarna i barnets anknytning! Helst många år framöver!

PS. Studien ovan genomfördes i USA. Det skulle vara intressant att genomföra något liknande i Sverige.

PS. Idag, den 2 augusti 2012 läser jag i DN en artikel om Mammor mer sjuka än pappor.

När första barnet är två år gammalt har mammorna dubbelt så mycket sjukskrivning som papporna, visar en rapport från forskningsinstitutet IFAU.

Jag tycker att resultatet ang sjukskrivningar i artikeln i DN är relaterat till mitt eget resonemang ovan. Det skulle självklart vara värt att undersöka.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Dubbel föräldraledighet,”pappadagarna” och kvinnans möjlighet att bygga upp ett autonomt ”JAG”Evas perspektiv.

Meta