En bok om Prag

29 augusti, 2012 § Lämna en kommentar

Jag sitter och läser sista kapitlet i Ivan Klímas ”Mitt älskade Prag”. Klíma är en av Tjeckiens stora författare och flera av hans böcker är utgivna på svenska. Det är nämligen så att jag återigen ska till Prag (var där senast i april) och sedan vidare till Slovakien, fast egentligen längtar jag just nu till Paris. Den här gången ska jag träffa en släkting från Paris på flygplatsen i Prag (jag får alltså även lite av den franska kulturen på resan) för hon har länge velat besöka Prag och Slovakien. Och nu ska det alltså bli av. Paris får vänta! Förresten läser jag även en liten bok om Paris skriven av Gertrude Stein med titeln Paris Frankrike. (Återkommer till den vid ett senare tillfälle.)

Och nu tillbaka till Klímas bok. Jag är nästan klar med den men helst skulle jag vilja börja läsa om den. Den är bra! Bra för mig! Egentligen, tycker jag, kräver den lite förkunskaper i den centraleuropeiska historien om man ska få en bra behållning av den. Hur som helst är passagerna om det tjeckiska, tyska och judiska Prag mycket intressanta. Hur dessa tre grupper (kulturer) verkade sida vid sida i Prag under flera århundraden. Klíma skriver med all rätt även om det gröna Prag. Med tanke på alla de fantastiska trädgårdar och naturområden bevarade skulle jag vilja läsa många fler sidor än dem boken erbjuder. Förresten, när jag är i Prag brukar jag bo alldeles i närheten av ”Kinského zahrada” – Kinskys trädgård där jag tycker om att promenera. I alla fall är ”Mitt älskade Prag” en mycket intressant läsning för er som har planer att göra ett besök där. Jag stannade upp vid (gjorde faktiskt ett hundöra på sidan där jag läste) dessa rader som jag citerar här nedan för jag tyckte så mycket om dem:

Under de sista decennierna före första världskiget genomgick Prag en våldsam tillväxt. Den kan sättas i samband med den allmänna utvecklingen i Europa. Här spelade även det faktum in att den österrikiska monarkin hade liberaliserats under de sista åren av sin existens; innan kejsar Frans Josef I drev monarkins nationer in i det meningslösa och grymma kriget gav han dem större utrymme för en fri utvecking. Samtidigt kan man väl knappast säga att frihet har varit det som mest har påverkat Prags karaktär och anda under de senaste århundradena. Snarare tvärtom: det har varit ofrihet, ett liv i underordnad ställning, en mängd nederlag och olika grymma ockupationer då de dugligaste människorna ofta har tvingats i landsflykt, en dyrköpt förmåga att anpassa sig till nya förhållanden och att överleva till varje pris. Just under perioder av ofrihet och förtryck händer det, det vet jag av egen erfarenhet, att många människor visserligen knäcks och accepterar den underdånighet med vilken de tjänar sina förtryckare, men att många också lär sig att sätta värde på sin fria ande, ofta fördriven till underjorden, lär sig att ta fasta på värdena. Förtryck kan deformera men också stärka karaktären. Bådadera finner man talrika exempel på i stadens liv såväl från den avlägsna som den näraliggande historien. Under de korta perioderna av frihet kan sedan den mänskliga skaparkraften svinga sig upp till oväntade höjder.”

PS. Jag känner som ”Åsa Beckman: När man läst en bok vill man prata om den”. Och när jag dessutom har läst en bra bok vill jag prata om den ännu mer!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande En bok om PragEvas perspektiv.

Meta