Mångkultur eller fenomenet Lena Andersson

4 mars, 2013 § Lämna en kommentar

DSCN2771Vi (familjen) har haft en underbar helg och byggt en lite läskig snögubbe med barnbarnen. Jag är fortfarande kvar på landet och njuter av en underbar vår-vinterdag medan jag sitter vid min dator och skriver. Äntligen! Det är långt mellan mina blogginlägg… 😦

Och nu till mångkultur eller fenomenet Lena Andersson.

Av egen erfarenhet och förvärvad teoretisk kunskap tror jag att medvetenheten om/respekten för andra kulturer kräver först och främst medvetenhet om/respekt för/stolthet över sin egen kultur. Tänker då och då på tanken om hemspråksundervisning som Sverige införde redan år 1968. Det tycker jag var mycket nydanande. Men jag själv var tyvärr inte alltid medveten om vikten av det.

För visst är det så, för att kunna ta till sig något annat måste man först och främst bottna i sitt eget? Men det är inte alltid lätt för barn att bli utpekade, och nu ska vi ha hemspråksundervisning… För barn vill inte vara annorlunda, de vill vara som alla andra barn etc. Men det är inte hemspråksundervisning jag vill skriva om här.

9789127136281_200_var-det-bra-sa_pocketJag har precis läst Lena Anderssons bok Var det bra så? från 1999. Lotta, bokens huvudperson, växer upp i Stensby, en mångkulturell förort till Stockholm. Lena, frilansade journalist (skriver bl a på DNs ledarsida) och författare, växte själv upp under 70- och 80-talet med en bror och en ensamstående mamma i Rinkeby utanför Stockholm. Lenas bok Var det bra så? ingår i serien ”Stockholm läser” och är alltså 2013 års bok. Det finns alldeles för få böcker av detta slag och alldeles för få författare som Lena. För vilka svenska författare har växt upp i Rinkeby/Tensta eller liknande?

Lena Andersson ger ett nytt perspektiv inte bara på mångfald utan framförallt på svenskhet. Huvudpersonen Lotta växer upp i sitt eget land med sitt eget modersmål omgiven av en mångfald av andra kulturer. Lotta är alltså i minoritet men hon har språket, det svenska modersmålet! Kan man få en bättre utsikt över sin egen kultur än den Lotta får? Mitt bland alla andra kulturer försöker hon förstå sitt eget, sin egen kultur och framförallt sig själv.

Än så länge är Lena Andersson ganska ensam i sitt slag, däremot finns det många med invandrar/annan kulturell bakgrund som har skrivit böcker med mångfalds-/förorts-/ invandrarperspektiv etc. En lista med alla namn skulle kunna göras ganska lång. Och att det finns så få svenska författare med omvänt perspektiv säger kanske något om Sverige.

Att leva i en annan kultur tvingar en att reflektera över sitt eget, sin egen kultur. Hur ska vi få majoriteten i ett samhälle att göra det, reflektera över det egna? För är det inte så att det är först och främst när man kan reflektera över sitt eget, sin egen kultur på lite avstånd som man också kan sätta värdet på det? Kan man bli stolt över köttbullar kanske kan man även uppskatta en kebab. Är det så Lena Andersson menar? Jag förstår att Lenas bok blev vald att läsas av Stockholm i år.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Mångkultur eller fenomenet Lena AnderssonEvas perspektiv.

Meta