”Återträffen” av Anna Odell

16 januari, 2014 § 2 kommentarer

odell_filmJag har också sett Anna Odells film Återträffen för snart två veckor sedan. Jag gick ut ur biosalongen, tittade på min man, det var helt blankt i mitt huvud. Vad var det jag såg? Vad handlar filmen, berättelsen om, egentligen? Det intressanta var att jag faktiskt kände mig så här ställd även dagen efter tills det så småningom började lossna. Jag har inte läst kritiken av filmen men den har nått en på ett eller annat sätt ändå. Däremot har jag läst intervjuer med Anna Odell i både Fokus och Filter. Och i DN, förstås. Jag var påverkad, självklart var jag det, det gick (går) inte att undgå. Till slut har även jag bestämt mig att skriva några rader om vad jag såg den där kvällen för snart två veckor sedan. Jag vill också bidra med några strån till hyllningsstacken. Ja, jag tycker att det är ganska självklart, det är det som gäller!

Odells Återträffen är som ett prisma, det man ser beror på från vilket håll man tittar på den, hur man vänder den, samtidigt som den förstås bryter det vi ser. Anna Odell följer helt och hållet tidens ”tand”. Helt riktigt, hon spelar sig själv! I filmen visar hon sprickan, hugger av sig själv, skulle jag vilja säga, från resten av klassen genom det tal hon håller. Och nu kan hon förstås tillåta sig denna avhuggning för hon har blivit tillförordnad till det. Odells film (del I) är en iscensättning av en klassfest hon inte blev bjuden på.

Anna Odell spelar upp ”den projektion” som hon själv tror ligger till grund för att hon inte blev bjuden på den verkliga klassåterträffen. Fenomenalt! Och ”den vuxna klassen” spelar förstås med och hjälper till att utesluta Anna än en gång och försvarar ”den fina gemenskap” alla unisont påstår att de hade och med detta hjälper till att hugga bort ”denna anomali” (en jobbig elev i klassen) från ”kroppen” (den fina gemenskapen).

Alternativ? Finns det något annat alternativ till hur klassen skulle ha agerat? Ja, självklart, bjuda Anna på festen! Och i filmen? Låta Annas tal invadera klassen, påverka var och en och låta klasskamraterna tänka efter, utvecklas. Ställa sig en fråga om hur verklighetens bilderna kan skilja sig åt så enormt i en liten klass i den välbärgade stockholmsförorten Enskede. Men då skulle det förmodligen vara en annan film. Den skulle nog vara min egen tolkning (fortsättning) av Odells film 🙂

Återträffen (Del II) är av en mera experimentell (dokumentär, skulle den kunnat bli) karaktär. Nydanande! Syftet var helt rätt även om det till slut visade sig att det inte gick att genomföra som Anna Odell tänkt sig. Folk (hennes forna klasskamrater) ville helt enkelt inte ställa upp i dokumentären. Så även den andra delen fick bli en spelfilm av det som var planerat som en konstnärlig, dokumentär undersökning.

Återträffen fortsätter att skapa ringar på vatten. Det är en berättelse som berör ”at the core of cognition” (i tankens epicentrum). Den inte bara berör, den skapar en ny mening. En mening som vänder upp och ner på våra tankar och förhoppningsvis öppnar upp våra ögon inför en företeelse som finns i vår vardag som är totalt fel. Anna Odell visar oss också vad som kan hända när insikten till slut infinner sig och positionering omstruktureras. Nu hoppas jag så klart på minst en Guldbagge till Anna Odell!

PS. Och grattis även till årets mottagare av DN:s kulturpris!! Ja, ”Det är ju så lätt att glömma sin egen makt”.

Annonser

§ 2 svar till ”Återträffen” av Anna Odell

  • Liknelsen vid ett prisma var välfunnen, tycker jag. Filmen har så många lager och bottnar att man hittar nya infallsvinklar varje gång man tänker på den. Ett tidlöst konstverk som förhoppningsvis blir välförtjänt belönat på Guldbaggegalan på måndag.

    • Evas Perspektiv skriver:

      Roligt att se dig här!! Ja, tolkningar är oändliga. Och det ser man också i medier, bloggar och debatter, etc. Filmen har verkligen väckt kultur-Sverige. Ser fram emot Guldbaggegalan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande ”Återträffen” av Anna OdellEvas perspektiv.

Meta