Se Llama Cristina och We The Animals

25 april, 2015 § Lämna en kommentar

Cristina_cardIbland lyssnar jag på WNYC, en radiokanal i New York. Förra veckan (17/4) uppmärksammade jag på ”Culture for WNYC News” rubriken Making Art Out of Doomed Lives. Jag lyssnade på inslag, det handlade om en ny teaterpjäs, Se Llama Cristina, (Her name is Cristina), skriven av Octavio Solis och om en debutnovell We The Animals skriven av Justin Torres.

Pjäsen, Se Llama Cristina, handlar om en ung man och en ung kvinna, båda ”Mexican-American” som vaknar i ett konstigt rum och pusslar ihop sina identiteter.

Torres novell We The Animals kom ut redan 2011 och även den är en ”coming-of-age story” som handlar om tre pojkar vars far är puertorican och mamma är en vit amerikan.

Det intressanta är att jag bara mindes brottstycken från inslaget jag lyssnade på. Jag höll på med något annat så orden kom in subliminalt på något sätt ändå. Attraktionskraft, helt enkelt. ”He said he was told to lose his Mexican accent to become an actor”. Den här meningen t ex fastnade, men läs gärna hela stycket:

He said he was told to lose his Mexican accent to become an actor, and not to wear a white shirt in his head shot, because it made his skin look darker. “I didn’t know my skin was that dark to begin with,” he said. “There are these unconscious things that are placed in you that create a kind of stigma.”

Jag själv är känslig vad gäller språk, accent, brytning, dialekt. Och sedan som det står ovan ”these unconscious things that are placed in you that create a kind of stigma.” Och de skapar inte bara stigma, de gör, faktiskt, med tiden, ont!

Torres inspirerades av sin egen kamp med ”a mixed-race identity” och sin sexualitet.

I felt like I had a foot in different worlds and it was interesting to figure out how to embrace what I needed to embrace and reject what needed to be rejected.

I alla fall, efter att jag samlat ihop brottstycken jag hörde på WNYCs kulturnyheter och genomfört en liten research på nätet känner jag att både pjäsen och novellen är superintressanta. Något nytt, en näring för mig, som jag absolut vill ta del av. Novellen går att köpa på bokus och pjäsen den spelas faktiskt i New York på ”INTAR Theatre” fram till den 3 maj. Jag hoppas förstås på biljetter 🙂

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Se Llama Cristina och We The AnimalsEvas perspektiv.

Meta